Ja, jag var en extremt jobbig liten unge.  Ett ord som passar perfekt in på mig som liten är envis. Jag skulle ALLTID få som jag ville. I efterhand undrar jag hur min familj orkade? Jag hatade att sitta i barnvagn. En gång så skulle jag följa med mamma när hon skulle hämta Marcus på skolan. När hon stod och pratade med läraren smet jag ur barnvagen och sprang in på skolan. Jag sprang runt i hela skolan och mamma fick jaga mig jätte länge. Där har vi en till sak om mig som liten, jag var extremt sprallig. Jag sprang hela tiden. När jag var med i skol os och skulle springa 60 meter första gången förstod jag inte riktigt vad det gick ut på. Pappa sa bara åt mig att springa. Så när skottet gick i luften sprang jag bara. När vi hade spungit typ 40 meter stannande jag upp för jag trodde jag gjorde fel eftersom jag var ganska långt före alla, men då började alla skrika "fortsätt spring!!" Så det gjorde jag och vann! Det finns en jätte cool bild på det som jag har tappat bort tyvärr. Några år senare var jag med igen, då vann lina med några tiondelar, den bilden finns med i tidningen. Haha så kul minnen.